Tisdag

Igår var det dags för valpkurs, ute i regnet på klubben efter en lång dag på jobbet mötte min sambo mig på klubbens parkering med en macka. Ni vet dom där dagarna som bara tar ALL energi och man vill typ lägga sig i fosterställning och bara…. Sova.

När man har djur så är det ofta som man känner så men istället får man resa på sig, samla kraft och göra det som måste göras. På gott och ont. 

Igår var en sådan dag. Men kursen gick över förväntat och plötsligt så föll några bitar på plats. Jag ska köra tävlingslydnad med Delta. Inget blev så glasklart som detta under gårdagen. Hon är verkligen en stjärna som jag måste förvalta så gott jag bara kan.
Att jag sprang runt mellan massa andra hundar, hon lös och vi jobbade på tillsammans på plan. Det var en viktig tröskel som vi kom över som gjorde att jag idag vaknade upp full med energi. Stunder som dessa gör att man alltid orkar för det man får tillbaka är obeskrivligt. 

Jag är taggad idag. Jag fick minst sagt en boost igår där i regnet halv nio på kvällen i mörkret och idag ska jag inte bara köra på här på jobbet utan jag ska hem ta ut hästen och träna Delta. Massera igenom Malamuterna och lägga upp ett nytt träningsschema för alla fyrfotade. Fullt ös med några nya mål i skallen.

Ha en riktigt bra tisdag där ute i höstmörkret, hitta era energikällor och kör! ❤

 

Annonser

Att få växa med sina deltagare

Jag vet inte hur många av er som vet detta men jag är hundinstruktör och varje helg har jag kurs mitt ute i skogen i Uppsala. Jag älskar att få vara med mina kursdeltagare, se hur dom tillsammans med sina hundar ”hittar sin väg” och att jag kan stå som ett bollplank och peppa dom genom svåra tider. Töntigt nog måste jag säga att jag själv växer med mina deltagare.

Att få chansen att coacha, vägleda och följa med på hundägares resor gör mig så förbannat glad, stolt och hjärtat svämmar faktiskt över många gånger. 

Igår var ett sådant tillfälle. När jag bara på bara några få veckor ser dessa ägare med sina hundar och att de har landat, verkligen sådär med fötter och tassarna på jorden. De börjar hitta deras väg – tillsammans och deras stora framstegen de gjort bara under några få veckor… Det är en galet utveckling som skett på otroligt kort tid.

Alltså, får man som instruktör börja gråta av ren stolthet och glädje? 

För några veckor sedan bestämde jag mig för att köra klart denna kurs och bomma igen för året. Ni vet passa på och ta det lugnt. Men alltså, hur ska jag kunna göra det? Det här med kurser blir verkligen som en drog och jag inser att varje söndag med kurser får snällt rulla på för jag klarar mig inte utan dessa fantastiska hundägare.

Så i detta inlägg vill jag hylla mina fantastiska tjejer med deras hundar, tacka för att jag får vara med på er resa och ödmjukast fortsätta resan som bollplank och vägledare. ❤

#djurpaketet damp ner i lådan 

Månadens box har kommit hem och som vanligt öppnade vi boxen sådär studsandes. Vem gillar inte paket lixom? och i vanlig ordning ska ni få se vad vi har fått hem.

Denna gång i bilder 🙂

LRM_EXPORT_20170915_173850

Leksak från KONG. Perfekt till starka hundar och valpar med tänder som kliar.

LRM_EXPORT_20170915_173744

Miljövänliga bajspåsar. 

LRM_EXPORT_20170915_173653

Mjuka tuggsticks

LRM_EXPORT_20170915_173812

Ankbröst bitar. Det perfekta tugget när man har gäster över.

LRM_EXPORT_20170915_173717

Hårdare Biff-sticks.

Perfekta lådan inför hösten när vi man vill passa på att mysa inne vid brasan med hundarna. Då finns det alltid något gott tugg som de kan få.

Stort tack till Djurpaketet.se för månadens låda, vi älskar den! ❤

 


Debatten kring veterinärkostnader

Ni alla kommer väl ihåg dom där månaderna när det verkligen bombarderades ut i media, sociala medier och över bloggar kring det här med skenade priser inom veterinärvården? Vi alla djurägare spetsade öronen och började ifrågasätta de stora prisskillnaderna inom djurvården. Sen dog det bara ut. 

Det har vart lite för tyst kring detta ämne tycker jag och de stora bolagen räknar pengar och spinner vidare med deras ökningar som ligger i procentsatser som får en att häpna. Jag vill ha mer info om vad som händer. Vilka gräver i detta? Finns det några där ute som fortfarande försöker få till en skillnad? Ska det verkligen bli en klassfråga kring om man kan ha djur eller inte? Ska bara de med pengar kunna ha djur? 

Jag tycker då fan inte det. 

Inget gör mig så förbannad som när pengar börjar reglera bra, genuina hem för djur.
Att unga som redan vid tidig ålder visar att de har ”det” i sig med djur hämmas av att föräldrarna inte har ekonomin för att få ihop det. Att vissa väljer bort mat till sig själva för att lyckas få ihop mat till sina djur. Alltså, det ska inte klassas som lyx att kunna ha en katt, en hund eller annat sällskapsdjur.

Tänk på den sjuka grannen, den som livnär sig med hjälp av bidrag, kämpar mot egna demoner och är helt ensam. Den som faktiskt skulle kunna må otroligt bra och sakta men säkert kunna bli friskare med hjälp av ett djur i sin närhet. Eller pensionären som skramlar för att få ihop det till hyran, enda som denne har kvar är sin hund.

Så blir hunden sjuk och lilla Agda har inte råd med veterinärkostnaderna. 
Inte heller går det att betala på faktura. Vad händer?
Jo Agda får inte hämta ut sin hund. Hunden riskeras att avlivas. 

Ta ett djupt andetag nu och tänk om Du själv skulle gå igenom en kris i livet och detta händer dig. Din allra bästa vän, din familj slits ifrån dig för att du inte har pengarna på kontot. Alltså, personligen blir jag gråtfärdig bara av tanken. Jag skulle nog med våld ta tillbaka mitt djur. Jag skulle rent ut sagt bli helt galen. Men systemet fungerar inte alltid som vi vill och det vill jag få ändring på. Jag vill också veta hur debatten går kring veterinärkostnaderna!

Ner med priserna hos storklinikerna, erbjud faktura, delbetalning – vad som. 
Gör inte så att det blir en klassfråga med att kunna ha djur, dom klyftorna vill vi bara inte ha i vårt samhälle. För oss djurägare är inte djur ”bara” djur. De är ens familj, bästa vän och livskamrat och DET är det vackra med att ha djur. Ta inte det ifrån oss!

 

Här kommer en artikel från Expressen som kan vara läsvärt kring detta ämne: 
http://www.expressen.se/nyheter/fredric-fick-betala-28-000-kronor-hos-veterinaren/

best-resolutions-of-a-dog-owner

En tripp till Malmö

Alltså.. Malmö, whzuup med denna stad?! Varför har jag inte vart här tidigare och varför packar man inte ihop väskorna och typ.. Flyttar hit?!

I skrivande stund sitter jag på ett hotellrum och slappar efter en lång utbildningsdag via jobbet men jag måste erkänna att jag föll pladask för denna stad. Det är så otroligt vackert, gammalt mixat med nytt och när jag klev in i lobbyn här på hotellet möttes jag av en skål fylld med hundgodis och en vattenskål till de fyrbenta. Alltså, jag älskar det! 

Att Malmö sedan verkar vara omringat med hästgårdar, hundträning, stränder… Hur kan man inte vilja hänga här?! Brooklyns underbara uppfödare Towe bor här nere och jag inser att jag bara måste boka en resa snart och komma hit igen, träffa min vän, pussa på hennes hundar och bara njuta av Malmö!

Vilka av er bor i Malmö och har ni några roliga tips på vad man kan göra med hund här?

Vilken helg!

Måndag idag och herregud vilken helg säger jag bara! Jag kom hem från jobbet i fredags och efter det var det fullt ös! Hästen skulle ut, hundar skulle tränas, familjen från Göteborg kom hit ❤ (Vilket alltid är helt underbart!) Hundarna vart minst sagt överlyckliga över att hela familjen med barn kom hit och vi har fixat och fixat inför vår sons födelsedagskalas som var i söndags.

i Lördags smällde vi upp ett gigantiskt partytält, fixade och donade så att vi inte skulle behöva stressa ihjäl oss på söndagen. Sagt och gjort och när kvällen kom var vi minst sagt nöjda över dagen. Vi hade tränat alla djur, fixat hemma och lyckats med en tur i skogen och plockat massor med svamp – Vi var redo för kalaset! 

Klockan 07,00 går jag upp på söndagen. Går ut och möts av att tältet ligger någon helt annanstans på tomten. Upp & Ner. Det där gigantiska tältet som fyra vuxna män hjälptes åt med att få upp hade under nattens storm helt enkelt dragit iväg. Livet. Jag ville bara lägga mig ner och gråta. Istället gick jag in och bad sambon höra av sig till grannarna.

Tältet….

Det var bara att börja om och fem i tolv (gästerna började droppa in vid 12) var vi klara med allt. Det var minst sagt lite stressigt och jag är så sjukt glad över att gänget från Göteborg var här och hjälpte till med allt för ja.. Annars skulle det nog inte blivit något kalas… Tur för oss var dom här och en skara på runt 50 personer dök upp under dagen, fikade, höll årets tema vilket var – pirattema och firade lilla James med dunder och brak!

Tänk att han har så många fina människor runt sig, det gör mig minst sagt lycklig! Ett stort tack till alla som kom, massa – MASSA kärlek från oss ❤

Så, hundarna då? Nu är det inte ofta vi har såhär många gäster över på en och samma gång men de gånger det kommer mycket folk ger jag alltid hundarna utrymme att få vara ifred. Detta då situationer som dessa kan göra våra fyrbenta rätt stressade. 50 personer som springer fram och tillbaka hemma hos oss är inget normalt här hemma om vi säger så haha! Vi gjorde det alltså enkelt för hundarna. De fick vara ute i hundgården då vi andra också var ute och alltså.. Jag blir så himla stolt över våra fyrbenta! De var så lugna, låg och sov tillsammans och brydde sig inte mer än något glatt yl eller två om någon gick bort till dom. Duktiga fyrbenta under en minst sagt halvkaotisk dag! ❤

Finns dom fortfarande?

Det som verkar vara svårt inte bara för mig utan för många andra hundägare där ute är att hitta bra instruktörer. Instruktörer som kan ens ras, som pedagogiskt kan lära oss nya saker och som använder sig av en träningsmetodik som man själv tycker är bra. Under åren har jag träffat på många instruktörer. Många som är bra, några som är dåliga och andra som helt enkelt inte tror på de metoder som jag själv tror på. Jag inser dock att så fort man har en ”ovanlig” ras så minskar utbudet av instruktörer. Med de vanliga raserna är det lättare, antagligen för att instruktörerna arbetat med fler av dessa raser men också för att de vanliga raserna ibland är lite mer ”arbetsvänliga.”

Att träna en Besenji och en labrador är helt olika världar.
Det går inte att träna alla hundar likadant och detta kan man behöva hjälp med.

Hur man når fram till sin hund, vilka övningar ger önskat resultat och vilka övningar kan ge bakslag.
Med rätt instruktörer så får man snabbt kläm på dessa bitar med fel instruktörer går det snabbt innan relationen mellan hund och ägare går i botten.

Anledningen till varför jag idag skriver om detta är att jag för inte så längesedan var på ett träningstillfälle med övningar som var rakt tagna ur träningsboken. Men med blandade raser med olika mycket träning och relationsuppbyggnad i ryggsäcken så gav detta minst sagt blandat resultat under övningarna och när jag då hörde tränaren högt säga till ena ägaren att hon kunde visa hur man lägger ner hunden (som då inte beteende sig så som ägaren kanske önskat) stannade hela min värld.

Hände det där? Sa hon det jag trodde att hon sa? Använder sig fortfarande folk av dessa metoder?

Tydligen och förbannat åkte jag därifrån. Gick igenom hela träningstillfället i huvudet och insåg snabbt att vissa av de övningarna som gjordes skapade en osäkerhet och frustration hos i detta fall denna hund vilket resulterade i hur den då ”betedde sig.”  Om man istället skulle ha anpassat vissa övningar efter hundarna, gett rätt förutsättningar skulle det ha sätt annorlunda ut.

Jag kan dock inte släppa denna incident och måste fråga er, hur vanligt är det att ni träffar på instruktörer från ”gamla skolan”?