Det här med socialisering

Nu kommer jag trampa på lite ömma tår, kasta mig ner i ett ämne som är hett och debatterat. Där här med socialisering av hund. Att hundar mår bra av att hälsa på andra hundar, gärna sådär på varje promenad, i alla dessa olika storlekar och raser. Ju mer de får hälsa desto bättre. Gärna kopplade också, i en gränd. Valpsläpp? Kör, låt dom leka tills de stupar. Det är bra socialisering!

.. Eller? När det handlar om utomstående hundar säger jag bara nej, nej, nej! 

Ska vi verkligen låta våra hundar ta så mycket ansvar och redan i så tidig ålder? Lär dom sig vettiga saker av alla dessa hundar som de får hälsa på under promenaderna i alla möjliga miljöer och kan det bli så att man får en hund som panikartat kastar sig i kopplet varje gång de ser en hund för ”jag fick ju hälsa de där tusen andra gångerna, varför inte nu?” Eller varför inte åt andra hållet, en rädd hund, då denna faktiskt inte vill hälsa och inte heller kopplat då som många av oss vet blir en trängd, spänd situation hundarna emellan som faktiskt inte alltid slutar så bra. Det kanske också är så att den här hunden som ens hund fick leka med i hundgården inte alls tyckte detta var något roligt, den kanske är sjuk och den där tänkta leken slutar i ett slagsmål som sätter sina spår livet ut, för ägarna och för hundarna. Eller hör å häpna så kan hundarna inte läsa varann pga att de som ser ut som de gör (skillnad mellan raser) och i otydligheten av signaler hundarna emellan smäller det. Om det då är en liten hund mot en stor hund kan skadorna vara förödande.

Men ja juste, om hundarna inte får hälsa/leka/umgås är ens hund aggressiv och man själv är en ”elak” ägare. Ja precis dessa kommentarer regnar över oss ägare som faktiskt inte kastar in våra hundar i dessa situationer. Vi är så jäkla taskiga mot våra hundar, tänk vad tråkigt de måste ha med oss hundägare som inte låter de hälsa på alla hundar… Helt ärligt har jag under tidigare år frågat mig själv; Måste ens hunden ha en miljard kompisar? Har man en ”dålig” hund om denne inte accepterar alla hundar? Kanske till&med aggressiv?! Hämmar man hundens socialisering?

Idag flera år senare ser jag det såhär. Hundar behöver inte ha massor med kompisar som de skall härja fritt med. Detta är inget naturligt beteende för våra fyrbenta vilket blir väldigt tydligt hos vissa av våra raser. Några få väl utvalda hundkompisar är bra, viktigt till&med! Men genomtänkta hundkompisar. Med genomtänkta menar jag följande; Vad kan denna hund lära min hund? (valp/unghundstänk) och vad har dessa hundar för utbyte av varann? Sedan tar jag det alltid steget längre, Hur tror jag att hundarna reagerar i en jobbig situation. Alltså kring resurser, stress, överslag. Behöver jag plocka bort alla resurser (leksaker, mat, ben m.m.) Kan dessa hundar leka tillsammans (stress) eller ska dessa individer endast vara ute och gå eller bara vara tillsammans i lugn och ro.

För deras skull försöker jag alltid tänka till, förutspå och förebygga.
Det är mitt ansvar att se till att det fungerar – inte deras!

Alla hundar går inte ihop och detta är viktigt att acceptera och förstå. Precis som att vi inte tycker om alla människor på denna planet gillar inte alla hundar varann. Detta är inget konstigt! Ingen av hundarna är dumma eller liknande som kan skrikas hundägare emellan när det blev ett slagsmål två okända hundar emellan.. Nej alla hundar går bara inte ihop och då skall inte dessa tvingas att umgås heller. Att skapa rätt förutsättningar genom att inte låta hundar hälsa kopplade, alltid gå ut och gå först, plocka bort resurser handlar om att ta ansvar och vårda vår relation till våra hundar. Men trotts en lång promenad hundarna och förebyggande tänk från ägarna så behöver det inte fungera mellan hundarna som sätts ihop och då är det så.

Kan vi inte bara komma överens om följande. Socialisering är viktigt!
Men rätt typ av socialisering. Valpar bör träffa äldre, trygga individer. Inte härja med andra valpar som de inte känner. Leken kan slå över till stress som kan slå över till slagsmål… Unghunden som är full av hormoner skall hålla sig till de få väl utvalda kompisar som denne har, gärna någon äldre som kan få ner tonåringen på jorden på ett förnuftigt sett. Den vuxna hunden skall ha kompisar som denne har utbyte av i lek, i vila och på äventyr i skogens alla dofter.

Och det viktigaste. Alla hundar går inte ihop. Inget dåligt, fult eller konstigt med det.
Helt normalt om du frågar mig. Jag gillar inte alla på jorden och det gör inte mina hundar heller. Detta skall accepterad och respekteras. Så nästa gång någon tycker du är ”dum eller taskig” för att du inte låter din hund hälsa.. Bry dig inte. Inte alls. Klappa om din hund och gå vidare med huvudet högt.

För vet du, jag säger såhär; ”All socialisering är inte bra socialisering!”

DSC_0602

Hela gänget med Loke, en väl utvald hundkompis som Alta har utbyte av då de är väldigt lika i lek och när de utforskar världen tillsammans. Loke är också tydlig, rättvis och lugn med valparna. En perfekt hundkompis till vårt lilla gäng. 

Annonser

2 thoughts on “Det här med socialisering

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s