Nässelutslag över hela kroppen

DSC_0602

Jag måste erkänna att jag har vart lite stressad inför valparnas ankomst, senast jag hade en 8a veckors valp var 11 år sedan och nu skulle vi få hem två. På samma dag.  Man är väl inte mer än människa som erkänner att tankarna snurrade lite hejvillt i skallen…
Herrejävlar – Har vi tagit oss vatten över huvudet?!
Är jag galen på riktigt? Fixar vi det här? 

Sedan var Cody med om olyckan och den där klumpen i magen växte och växte.
Tänk om han inte klarar narkosen? Tänk om han dör? Han klarade sig och vi kunde andas. Hästen hittade vi knölar på och efter några dagars katastroftänk kom veterinären ut och lugnade våra sinnen. Han ska inte dö, iallafall inte än. Delta kom hem och oavsett hur förberedd man är så är det alltid en liten omställning av få hem en liten fyrbent, den ska må bra, alla andra ska landa (katten och Alta) och nya rutiner sätts till i vardagen. På allt detta inser jag efter en promenad med Alta i skogen att hon antagligen sträckt en muskel och när hon skrek och morrade på samma gång sådär rakt ut när jag skulle torka hennes blöta päls gick mitt matte hjärta i tusen bitar.

Ska hon gå och bli dålig nu? Nej, Nej, Nej – Jag vägrar.

Jag ställde mig i duschen, kom ut och sambon kollade på mig, pekade och frågade;
”Vad är det där?!” Jag muttrade arg att ”jo du, det är bristningar, du vet jag har FÖTT BARN!” ..Där i min ilska över att ens kropp inte är lika snygg som tidigare muttrade han surt att nej, inte bristningarna utan det där – och pekar. Utslag över hela sidan och timmen senare var det över hela kroppen. Natten.. Herregud, jag tror inte jag fick sova något alls under den natten. Jag fick utslag över hela kroppen. Min kropp sa stopp.

Jag har aldrig vart med om något liknande, nu nästan ett dygn senare har jag fortfarande utslag över hela under armarna, ryggen och benen. Men tack & lov kliar det iallafall inte längre. Antagligen var Altas sträckning det sista min hjärna behövde och den stressen utlöste en extrem fysisk reaktion och helt ärligt… Sådant här gör mig rädd. Nu är det vila på schemat och inget mer får bara hända.

Under senaste veckan har jag fått massor med kommentarer, mail och stöttande ord. 
Jag har vart dålig på att svara, på att uppdatera men jag vill att ni ska veta att jag uppskattar alla fina ord, ni är BÄST och mitt hjärta tar ett extra slag för er alla
fina följare! Tack för allt och ni ska veta att ingen går obemärkt förbi! 

– Massa kärlek –

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s