Hundmöten på Banvallen

Imorse vaknade jag allt för tidigt och kände bara att idag ska jag fan ut och gå!
Sist jag var ute och gick med hundarna längre än cikus 100 meter var veckor
sedan och känslan jag hade var lite ”det får fan bära eller brista!”
Så iväg åkte vi, jag och mina tjejer mot gamla hemtrakterna till bonussyrran!

Ett litet DW pass för Alta och en mysig promenad i sele för Brooklyn längst den
berömda promenadslingan ”Banvallen.” För er som inte är så bekanta i
Järfälla området utanför Sthlm så är Banvallen en lång raka.
En asfalterad smal trottoar som bara går rakt fram i ungefär en oändlighet. 
På denna smala väg springer det joggare, cyklister far fram och hundägare möts.
Här är det alltså viktigt att man är lite med och observant så att en själv
och ens hundar inte blir skrämda om någon kommer farandes ut från
skogen eller i 180 över denna smala, smala väg.

Allt gick tipp topp och när vi kommer gåendes med båda hundarna,
kedjor och grejer så ser jag hur en man kommer gående mot oss med hans
lilla, lilla hund. Innan vi gick förbi varann såg jag snabbt hur han
släppte lite på kopplet och hojtar mot oss ”Får dom hälsa?!”
Aldrig i livet tänkte jag då, men sa lite snällt att ”Nej det går inte.”
Hans respons var då att plocka upp hunden i famnen och skynda sig förbi
våra bjässar. Ja, antagligen blev han rädd. För om man inte låter
hundarna hälsa, då måste de vara aggresiva. Eller? 

Som i denna situation. Vi kommer med en mindre flock som är fokuserade i arbete.
Vi möter denna hund som ligger ner och stirrar ut våra hundar,
är så liten så att om Altas tass skulle dundra över ryggen så skulle denna
hund antagligen gå av på mitten. En hund som ingen av mina hundar känner till.
På en väldigt,väldigt smal väg där det inte finns chans till utrymme om någon
av hundarna skulle känna sig trängda. Inte nog med det så är alla tre hundar kopplade.
Börjar ni förstå riskerna? Antagligen skulle det gått tipp-topp om de hälsade,
men så otroligt onödigt att ta chansen när miljön och situationen ser ut som den
gjorde och speciellt när man är medveten om detta.

Utöver alla punkter som jag nu skrivit så får vi inte glömma att om vi
som hundägare alltid låter din hund hälsa på andra hundar under promenaden
så finns det en stor risk att din hund sliter och drar i kopplet så fort de ser en
annan hund, ”För vi brukar ju hälsa och busa när vi ser andra hundar!
Det är guld värt att ha hundar som inte går upp i stress vid hundmöten utan
klarar av att ”bara” gå förbi. Mitt tips till er är att Våga säga nej,
oavsett blickar och okunskap, många gånger är det bättre att hundarna
inte hälsar på de hundar man möter under promenaden  och att de istället
får leka med sina hundkompisar i en större inhägnad. 🙂

760

Fredrik Steen i en övning som handlar om – Hundmöten. 

🌸 Sara

Annonser

3 thoughts on “Hundmöten på Banvallen

  1. Ja det där har ja vart med om men min lilla tjej biter först å frågar sen då vi blev illa anfallna både ja och hon (sluta med en väldigt osäker schäfer och ett söndertuggat knä för mig) men hon börjar bli bättre efter 2 år, det går frammåt men vissa hundar går det inte ens tänka tanke på att mötas utan då får man snällt vända håll.

    Gilla

  2. Skönt att det går bättre vid hundmötena och efter situationen du skriver om är det inte så konstigt att hon reagerar som hon gör, antagligen är hon rädd! Kämpa på med träningen och ta hand om et både du och tjejen din! 😉

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s