2008

Det var jag och min väska, hela gymnasiet åkte ja runt bland vännerna
och kämpade mot soc för att kunna få något eget. Till svar fick jag bara
”du har ingen prick i registret och du missbrukar inte droger, du är inte på botten än och då kan vi inte hjälpa dig”
Såhär ser det ut idag. I vårt fina älskade Sverige. Man fångar inte upp de som faller och jag vägrade hamna på botten.
Och när jag fyllde 18 väntade ett fint brev hemma där de avslutade allt som hade med mig att göra för att jag nu var myndig. Det där brevet eldades upp och soc i kista fick se på en riktigt arg Sara. Jag visste att jag skulle klara mig,
envis och arg som få klarar man allt.

Så jag jobbade och jobbade och jobbade, såg till att fixa en lägenhet själv och fortsatte jobba.
Kämpa, kämpa, kämpa.

Det går faktiskt att komma ur allt,
Man klarar mer än vad man själv tror,
alla gör det. Så ge aldrig upp.
Kämpa med fina människor vid din sida
så kommer alla bitar falla på plats.

Annonser

2 thoughts on “2008

  1. Och det är därför jag håller på att utbilda mig till socionom. Människor ska få hjälp innan de hamnar på botten! Det behövs en förändring!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s