Tisdag.

Jag börjar inse att det är dags att sälja huset.
Det är inte hälsosamt för mig att bo här ute själv.
Jag står konstant och trampar på samma ställe, samma tidpunkt,
dom dagarna försvinner inte ur mitt huvud. Jag känner fortfarande lukten,
ser allt blod så fort jag blundar och jag hör henne i bakhuvudet.

Jag gräver ner mig i jobb för att slippa tänka på annat och
på helgerna flyr jag till er. Men det håller inte längre.
Jag trodde det, jag trodde verkligen att jag skulle landa i allt men det är bra nu.

Så nu är det sista rycket sen släpper jag taget så att man kan gå vidare med sitt liv.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s